klarar inte av dig!

åh gud, jag måste här ifrån. Jag tål dig inte. Jag vill bara bort från allt! Jag visste inte att man kan må såhär dåligt, och det sjuka är att alla säger att det blir bättre... Men jag förstår inte hur det ska bli bättre? Att bli ignorerad gör än inte bättre. Att veta att allt blir bättre får en att hoppas, att hoppas gör en alltid besviken. Inget håller för evigt, och livet förändras antagligen aldrig. Allt kommer vara likadant hela tiden. Livet kommer gå i repris, alla misstag allt det dåliga. fyfan för livet. Hur ska man kunna uppskatta det när man vet att allt blir som det alltid blir? Att tänka positivt säger kanske alla. Men man kan ändå inte undå alla negativa saker i livet i vilket fall som helst. De bara finns där som hinder att ta dig igenom det, och väntar tills du ska bryta ihop och misslyckas.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0